Utan att fördjupa oss i geologiska skeden kan det kanske ändå vara på sin plats att nämna att för ca 15000 år sedan hade vi den senaste istiden och att en varmare klimatperiod fick isen att dra sig tillbaka så att iskanten ca 8000 år f Kr låg ungefär på vår Fållanbreddgrad. Issmältningen gick långsamt, det tog cirka 100 år innan det var isfritt intill området vid Hammarbyleden.

Det ca 3 km bastanta islagret hade pressat ner hela vår trakt så att den låg ca 100 meter under nuvarande havsyta. Idag ligger Magelungen ungefär 20 meter över havsytan. Ca 5000 år f Kr hade landet höjt sig så mycket att Södertörns högsta områden - Tornberget, delar av Pålamalm och kanske Stensjöplatån i Tyresta, hade blivit synliga. Därefter tog det ytterligare 3000 år innan Stockholms län fick sin första invånare. 

Då såg hela länet ut ungefär som nutidens ytterskärgård omkring Sandhamn och Möja. Vid stenålderns slut ca 1500 år f Kr låg landet 25 meter lägre än idag, vid tiden omkring Kristi födelse 5 meter och på 1200-talet 3 meter lägre. Landhöjningen är nu bara någon mm per år. 

Allteftersom isen trängdes undan vandrade lövträden in, först dvärgbjörk och vide, sedan vanlig björk, asp, al och tall. För 8- 5000 år sedan hade landet den klimatiskt mest gynnsamma perioden för lövträden. Då fanns t ex ek, hassel och alm betydligt högre upp i landet än nu.

För 3000 -2500 år sedan blev klimattypen åter kyligare och fuktigare. på 500-talet före Kristus blev vår flora av skogsträd lik den vi alltjämt har. Då kom granen in från norr via Finland och boken söderifrån.
Vår trakt är inte rik på fornminnen. Emellertid finns fynd söder om Agesta som anses vara från stenåldern. I närheten finns gravfält med stensättning- ar och i skogarna söder och väster om Agesta, på höga bergspartier, finns ett par fornborgar som vittnar om oroliga tider då man måste försvara sig mot inkräktare.
Det finns två runstenar från lOOO-talet, en intill Norrån (mellan Ågesta- sjön och Magelungen) och en intill Farsta gård. Båda är ristade av samma personer, två bröder. Texten på stenen vid Norrån lyder: "Tore och Sven läto resa stenen efter sin fader" och på stenen vid Farsta "Tore och Sven läto resa stenen efter Vinjut sin bror, Helgas son".

Kästa finns skriftligt belagt från år 1507 (Kädhelsta). Namnet skulle kunna betyda Kättils ställe. På 1500-talet bestod Kästa av en skattegård, en frälsegård och två utjordar. Av arealavmätningen från år 1709 framgår att Kästa då består av tre gårdar, varav en sätesgård, Keesta Damhof. Dessa hade strax innan karteringen fått säterirättigheter men de gick förlorade redan samma år. De två andra är en skattegård (senare Uppkästa) och en frälsegård (senare Postkästa). När sätesrättigheten upphört återgick Kästa till ”ett bondestadium”. De båda gårdarna är särskiftade, utan ägoinblandning och därmed inte en by i egentlig mening. Sporrong menar att detta var vanligt och visar förmodligen hur traktens bebyggelseenheter vuxit fram. 

Den byggnad som finns markerad på 1709 års karta som kronogård, förutsatt att den är rätt placerad, återfinns i den del av inägomarken som åtminstone sedan häradskartan är uppodlad. Gården finns angiven i husförhörslängden från år 1689. På 1830-talet övergår jorden till Glömsta och huset blev då bostad för de anställda.

Flemingsberg har fått sitt namn efter Flemingsbergs gård. Gårdens nuvarande huvudbyggnad uppfördes på 1790-talet. Byn där Flemingsbergs säteri anlades på 1600-talet hette ursprungligen Annersta, men när den kommit i släkten Flemings ägo genom Henrik Flemings (†1650) äktenskap med Ebba Erlandsdotter Bååt, ändrades namnet till Flemingsberg. Den nuvarande herrgården byggdes under den stora husbehovsbränningsperioden, och socknens största brännvinsbrännare fanns här. Patron Pehr som arrenderade gården bytte ut apparaten mot en modernare ångdriven apparat. Den nya apparaten gav dubbelt så mycket brännvin per tunna potatis. 1855 stoppade staten hembränningen och herrgårdsbränneriet lade ner sin verksamhet.

Tidigare räknades Flemingsberg som en egen liten tätort med en befolkning (1965) omfattande 260 personer. I samband med den därefter följande kraftiga utbyggnaden av bostäder och verksamheter i området kom det från 1970 att anses som sammanväxt med och ingående i tätorten Stockholm.

• 1958 Huddinge kommun köper Flemingsbergs gård
• 1960-talet Visättra byggs
• 1972 Huddinge sjukhus och KI etablerar sig i Flemingsberg
• 1973 De första bostadshusen är klara i Grantorp
• 1987 Flemingsbergs station öppnar
• 1980-talet Huddinge sjukhus expanderar starkt
• 1985 ca Novum forskningspark
• 1985–1991 Forskningsvolymen i Flemingsberg flerdubblas, Centrumbildningar etableras i Novum
• 1987 Bostadsrätter, ombyggnader och komplettering av bostadsbebyggelsen i Grantorp
• Början av 1990-talet Visättra ängar bebyggs
• 1996 Södertörns högskola, KTH Syd Slutet av 1990-talet Polishus och häkte
• 1990-talet Särskilda insatser i vissa storstadsområden
• 2002 Moas båge och aulan invigs
• 2000 Landstingsarkivet och Hälsohögskolan
• 2001 Karolinska Institutets utbildningar expanderar, KI flyttar in i nya byggnader
• 2004 Karolinska universitetssjukhuset
• 2004 Södertörns högskolas bibliotek invigs
• 2005 Alfred Nobels allé rustas upp
• 2005 KTH, Skolan för teknik och hälsa etableras
• 2006/07 Södertörns tingsrätt, Åklagarnas Hus
• 2007 KI Science Park etablerar sig i Flemingsberg
• 2007 KTH och KI etablerar Centrum för Teknik Medicin och Hälsa i BiPontus 

Namnet Huddinge tror man kommer från Uddungarna, de första Huddingeborna som levde i Vårby på en udde vid Mälarens strand.

De äldsta lämningarna av mänsklighet i Huddinge är ungefär 9000 år gamla. Då låg större delen av Huddinge under vatten. De delar som stack upp som öar bildade en liten ytterskärgård.

Spår av Huddinges första invånare har påträffats vid den dåtida strandlinjen, bland annat i form av redskap och bensniderier. För stenåldersmänniskan var detta en bra miljö som bjöd på goda jakt- och fiskemöjligheter.
Huddinge kommuns heraldiska vapen är en vårdkase. Den vill påminna om det forntida system av varningssignaler som fanns utefter Mälarens stränder. När människorna anade fara tände de stora brasor. Eldarna brann från Brunkeberg – Kungshatt – Vårby till Bockholmssund. Vårbys kase ska ha stått på det så kallade Vikingaberget.
Vårby hette förr i tiden Vardhby. Det gamla svenska ordet ”vardher” betydde med stor sannolikhet vakt eller vakthållning. Både namnet Vårby och ordet vårdkase kan härstamma från detta ord.

Huddinges vapen är ritat av Folke Arström. Det fastställdes i en Kunglig Majestätisk resolution som undertecknades av Gustav V på Stockholms slott den 28 november 1947. Blasoneringen, eller vapenbeskrivningen, lyder: "I fält av guld en på ett blått treberg stående, svart, brinnande vårdkase med röd låga."

1. Istiden, geologi och stenåldern - Information hämtad från Sägner och Sanningar om Fållan med omgivning av Karin Granholm Karl-Ake Nyberg och Hans-Georg Lindgren. 20 maj 1983
2. Kästa genom tiderna - Information hämtad från Arkeologisk förundersökning - Fossil åkermark och husgrund i Kästa av Katarina Appelgren - Riksantikvarieämbetet, 2012